Vår skånska resa - andra dagen

Nu har vi lämnat Småland och kommit till Skåne. Vi gör en liten avstickare från vår färdväg mot de mondäna badorterna Båstad och Torekov. Och nu har vi anlänt ill Båstad, av det mondäna badortslivet syns intet. Lätt snålblåst och ganska vardagligt.

Men ett trevligt cafe för vårt elvafika hittar vi snart.

Sen drar vi vidare mot Torekov, mycket vackert böljande landskap med lysande gula rapsfält.

Kyrkan i Torekov känns smått dansk.

Vackra små hus överallt, men folktomt. Inte en enda badrocksmänniska skådar vi, ej heller någon ur SEB-adeln.

Så vi fortsätter mot vårt mål, Vingårdens b&b. Här har vi vårt rum nummer 2.

På gården finns ett antal små hus med ett eller två gästrum. Det är tyst och skönt, men snart dyker ett antal människor upp iförda både kameror och rekvisita för trädgårdsfotografering. Vi tycker naturligtvis att det är onödigt att ge oss sådan uppvaktning, men vi blir snart varse att vi inte är föremålen för deras fotoblixtar. Det ska bli en katalog för trädgårdsmöbler får vi höra. Aldrig får man vara glad. Men vi ger inte upp!

Efter att ha packat upp nödtorftigt, beger vi oss till eftermiddagens mål. Sofiero slott och den vårvackra trädgården. Här möts vi av blomprakt i överflöd!

Slottet i fonden.

Vi letar upp en restaurang, vi behöver lite bränslepåfyllning innan rundvandringen kan börja.

Sen bär det av, massor av vackra blommande träd, buskar och rabatter, men fokus på ett oändligt antal olika sorters rhododendron.

En och annan tulpanrabatt försökte hävda sig bland praktbuskarna.

Sen blev det bara mer och mer. Vilka sorter vi skådade har vi inte helt klart för oss, men vad gör det, blomprakten talar för sig själv.

En blomma bland blomster!

Nu blir det en rhododendronkavalkad utan närmare kommentarer. Skåda och njut!

Någon avart som smugit sig in bland praktblomstren.

Smått andäktiga lämnade vi den praktfulla parken och gav oss in i lite andra blomsterarrangemang. Vad döljer sig i detta hål månntro?

Tittut!

Sen blev det flera tulpaner. De flesta i mastodontformat.

I odlingslådorna här på Sofiero växer allt möjligt. Kanske ett besök om någon månad kan ge en vägledning om vad som planterats.

Efter en lång eftermiddags vandring med massor av intryck krävs nästan ett ytterligare elvafika, den här gången vid parkens orangeri.

Nu börjar det kännas i benen.

Men några ytterligare blommande tulpaner kan vi nog njuta av.

Sen blev det en runda inne i slottet, där Gert Wingårdhs alla skisser och skapelser visades.

Mot utgången passerade vi ännu flera praktfulla knoppar. Här har vi en riktigt rejäl sak.

Nu är vi färdiga för dagen, med massor av intryck. Dags att återvända till Vingården, undrar förresten varför värdparet valt detta namn, det fanns inte en vindruva så långt vi kunde se. Byggnaderna hade visst tidigare nyttjats som skola.

Lite vila, ett glas svalkande rosé och lite tilltugg vid poolkanten.

Sen blev det kväll och dags för middag. Vi drog mot Viken och valde en enkel liten italiensk restaurang bland alla vackra hus.

Carpaccio!

…och pizza!

Rundvandring i den stilla byn. Vackra välskötta hus vart än vi såg. Här saknades varken pengar eller fantasi.

Ett litet sött hus med nylagt halmtak.

Folktomma gator och gränder.

Nära vattnet. Stranden var kanske lite väl stenig för ett fotbad, men rofyllt och vackert.

Inte långt till Danmark är det.

Vi dokumenterar några fler vackra små hus.

En till, sen åkte vi tillbaka “hem” till vår vingård.