Nya mål i sikte, Bayonne till natten, men dessförinnan Bergerac. Dagensetapp 470 km.

Ny morgon, frukosttå la Tillade, det börjar kännas hemtamt att få allt serverat, kanske den franska frukosten innehåller väl mycket socker, men man vänjer sig, kanske fransmännen om några hundra år har förstått att det kanske inte är det bästa sättet att start dagen, vi får se. Bra har vi det i alla fall.

Som sagt, det är inga problem att vänja sig vid dessa enkla vanor.

Kristina passar ganska bra på la Tillade, eller hur. Ser helt naturligt ut.

Även här behövs nog ett större antal friska miljoner euro för att hålla stället riktigt  fräscht.

Vi har blivit riktigt hemma här, gårdshunden tycks gilla oss.

Otroligt hur viktigt man tyckte att alla detaljer var. Avslutet på trappräcket skulle också vara vackert.

Dags för uppbrott och färd mot Bergerac och Greussy. Vi ska åka till Solange kusin som har en vingård i trakten för att smaka på lite vin.

Floden Dordogne som går igenom Bergerac.

Lunch på torget i Bergerac, med Cyrano de Bergerac i blickfånget.

Vi väntar tålmodigt på maten. 

Lokalproducerat så det förslår, sägs det!

Nu har vi kommit till Solanges kusin, som tar emot oss mycket väl. Familjen bor ståndsmässigt, egendomen har gått i arv sedan 1826, men vin har producerats på gården sedan elvahundratalet, förhoppningsvis har de lärt sig något under denna tid. Det har tydligen räckt till ett antal utmärkelser. Vi köper med oss några lådor vin, de går säkert åt!

Nästa trappa, kanske inte fullt så ståndsmässig, men dock en trappa. Vi bor på andra våningen i la Villa, så vi får anledning att prova trappans kvaliteter.

Vårt nya nattlogi, la Villa i Bayonne, trevligt och fräscht, men inte riktigt i klass med vår tidigare boenden. Men ombyte förnöjer.

VI tog en rask promenad ner till Bayonne gamla stadskärna för att äta. Jättetrevlig stad med massor av fina hus och härliga små restauranger vid floden.

Här hamnade vi.

Det blev smårätter, jättegott och lagom mättande.

Även fransmännen har förstått att sashimi är gott.

Det är bara baskern, den randiga tröjan, dragspelet och baguetten som saknas för att skapa den perfekta bilden av Frankrike.

I kvällsljus blir allt vackert.

Om vi skulle glömma var vi har varit, så är det här en bra minneshjälp.