måndag 12 september 2016

Den västligaste punkten på Europas fastland


Här är det, en mäktig klippa som stupar rätt ner i Atlanten. Det gäller att hålla sig från kanten.

Fantastiska klippformationer. Oj så mycket vi får se. Det är nästan så vi blandar ihop platserna.

Små delikata bakverk av marsipan.

Dags för en fika, här får vi helt nybryggt kaffe serverade i riktiga koppar. Dessutom till ett vettigt pris.

Det här monstret är som tur gjort av lera eller kanske betong.

Här har vi ännu en ruskig typ.

Klipporna stupar brant ner mot Atlanten och långt därnere slår vågorna upp mot stranden.

Inget land innan Amerikas kust siktas.

Smått bastanta kreatur strövar fritt uppe på hedarna.

Till slut hittade vi en vik med fantastisk sand som vi kunde ta oss ner till. Verkar var ett paradis för surfare.

Vi tänkte äta lunch på en restaurang som ligger alldeles vid havet med vidunderlig utsikt, men tyvärr var den stängd på måndagarna, så det blev till att ta sig in mot civilisationen. Vi hittar en liten bar vid torget i en by som serverade utsökt nylagad lunch.


Åter i Sagres efter en fin utflyktsdag. Vi tar oss en promenad ner till fiskehamnen.

Lätt dekorerad husbil, kanske något för familjen Johansson att ta efter.

Sen blev det fiskauktion. Imponerande tillställning, här gäller det att veta vad man vill ha annars kanske man står där med ett par lådor bläckfisk.

Efter ett tag börjar vi förstå principen, gubbarna har varsin tryckknapp, när de tycker att priset är tillräckligt lågt trycker de till och kampen om lådan är över.

Här landas fisken, undrar om fångsten har varit god.

Alla möjliga vidunder från havet kastas upp på land för försäljning.

Åter hemma, är det måhända "skönheten och odjuret" som träffas.

Balkongsittning innan kvällspromenaden till kvällens matställe.

1 kommentar:

saltis-öland sa...

Oj, Europa är verkligen långt! Ni ser fortfarande förvånansvärt fräscha ut trots alla milen i kroppen! Men nu börjar ni väl närma er hemmet snart; kör försiktigt de sista milen! Och akta er för alla skogsbränder! Kramar / ölandstokarna