Mot Sverige

Visst har vårt hotell i Rognan en imponerande trappa, vi undrar hur man tänkte när man bestämde detta.

En fantastisk utsikt från vårt rum och det känns konstigt att klockan är nästan elva och solen skiner fortfarande över fjällen i väster.

Natten var lugn och sömnen god. Här är det frukost på bryggan utanför hotellmatsalen. Snart är vi redo för resan mot Sverige.

Nu bär det av upp på fjället. Här ligger snön fortfarande och vi när vår högsta punkt på vägen 692 m.

Polcirkeln passeras på väg söderut. Det måste manifesteras. 66 grader 33 minuter nord.

En rätt stor rackare den där isbjörnen, inte så kul att möta i dess rätta miljö.

Nu har vi passerat gräsen till Sverige och kör längs Blå Vägen, fortfarande fantastiska vyer.

Ett rastställe från förr. Här kunde handelsmän övernatta i det väglösa landskapet.

Sen blev det dags för en sen lunch, nu i Hemavan.

Tänk att skulle behöva åka upp från den norska Atlantkusten där räkorna landas till de svenska fjällen fr få äta färska räkor, konstigt.

Framåt kvällen nådde vi vårt mål, metropolen Vilhelmina.

Det blev middag även denna dag på hotell Wilhelmina, utsökt mat och mycket trevlig och kunnig personal, som vissa säger, "värt en omväg, nästan".

Middagen avslutad och solen är på väg ner i väster.

I Vilhelmina litar man på varandra, blomsteraffären lämnar samtliga blommor ute över natten. Så här såg det ut när vi passerade vid halv elva, imponerande.

Det finns plats för herr Olovson på denna plats som synes.

Åter i vårt rum och redo för sängen.