Från brödbak till Nobelfest

Idag blev det ett nygammalt recept, hålkakor.

Resultatet, tolv med hål och tolv små som blev över från håltagningen.

 

Säkrast att vidmakthålla den goda vanan med regelbundna morgonpromenader. Idag var det en liten tröskel att kliva över innan promenaden. Snålblåst, sylvassa iskristaller och i övrigt allmänt ruggigt. Men väl påpälsad så är det riktigt skönt, och framför allt, danande för den goda karaktären!

Det ser ju inte så lockande ut. 

Väl hemkomna tog julplaneringen vid.

Sen blev det utflykt. Till Täby teater för att titta på Matilda, och några till, som hade dansuppvisning.

Mycket folk, och hela Månsgänget på plats.

Mormor och morfar var naturligtvis också med.

Nu kan föreställningen börja.

Här har vi Matildas gäng, hon är en av de vitbyxade. Ser ut som hon rör sig i de bakre leden just nu.

Sen var det slut. Imponerande skara dansanta barn och ungdomar. Vad månde bliva av dessa?

Eftersnack, den stolta modern spanar efter den lilla dansaren.

Återfunnen och dags för berömsöverösning!

Systrarna!

Sen blev det våldgästning, vi bjöd in oss på kaffe. Visst får man vara så självsvåldig mot sina barn?

Vad avhandlas här?

Blomsteruppvaktning!

Sen blev det fika med lussebullar och lite andra godsaker.

Efter vårt rikliga fika så var vi inte vrålhungriga. Så det blev några smårätter på Chop Chop i Norrtälje.

Sen kom vi hem till en afton i Alfred Nobels anda. I år var vi inte inviterade till de officiella festligheterna i Stadshuset så vi fick nöja oss med att via de digitala kanalerna passivt delta i herrskapet Sandströms alldeles egna Nobelfest i hemmet. Hovreportrarna var visst upptagna med annat och serveringspersonal och kockar var omöjligt att uppbringa denna dag, så herrskapet fick iförda stor högtidsdräkt själv svara för den lekamliga spisen. Och vi fattiga proletärer i samhällets utkant fick nöja oss med att dregla över överflödet i det Sandströmska residenset.

Och att herrn i huset är tillfreds med prisutdelningen råder väl inget tvivel om?