Mot Drottningholm

Nu har vi lämnat  Köpmanholm för resa till den stora staden och besök på Drottningholmsteatern för att se, och framför allt höra, Vivaldis il Giustino. Båtresa från Stadshuset i rejäl sommarvärme. Observera den chica nästussen, stoppar i alla fall ett flödande näsblod.

Framme med slottet i fonden.

Innan teatern blir det middag på Karamellan.

Sen liten rundvandring i parken när vi väntar på att föreställningen ska börja.

Vackert och stilla.

Så här kan man också vara klädd som teaterpersonal.

Nu börjar det bli dags. Orkestern värmer upp, eller kanske det heter stämmer stråken.

Andra aktens paus, nu börjar kvällarna bli riktigt mörka, men ljummet och skönt trots att klockan närmar sig tio.

Vandring i parken. Trots att vi har stoppade stolar och förnäm sittplats tär det på både stjärt.- och ryggmuskler att sitta 3,5 timmar på hårda stolar.

Nykissad!

Nu går vi mot tredje och sista akten.

Här sitter vi, ja kanske inte i de klädda stolarna, de är visst reserverade för två speciella personer, men strax bakom.

Och sen var det slut, och det blev tillåtet att fotografera. Här har vi alla bakomscenen jobbare.

Sen kom sångarna.

Hela gänget är samlat. Praktfulla dräkter, fantastisk dekor och förnämligt framförande. Men ingen kan väl påstå att storyn är speciellt högtstående. En svensktoppslåt eller ett buskisskådespel kan väl till innehåll mäta sig väl.

Till slut kom dirigenten! 

Efter en god natts sömn på vårt  stamställe gjorde vi en utflykt till Djurgården. Kristina blev lite intresserad av detta flytetyg, kanske dags att byta upp sig.

Vi funderar över ett elvakaffe på cafe Ekorren. 

Här sitter vi nästan i vattnet.

En riktigt häftig gammal byggnad. Vi fikade här när stället drevs att två äldre damer. Sen brann det visst och nya ägare kom in.

Hemma, och ett jättefat med nyplockade kantareller. Var då, utanför Flygfyren förstås!

Vi kan också sitta nära vattnet hemma när vi äter.