Det är i skärgården det händer!

Dags för takarbete. Vår antenn har blåst snett i den senaste stormen, men med lite ruckande hit och dit samt kontakt mellan mannen på taket och damen vid TV-kontrollen så löste sig problemet och nu har vi TV-bild igen.

Världen från ovan. Vårt lilla hus är ju inte så högt nere ifrån, men från taket känns det som om himlen är nära.

Även över sjön får man en fin överblick.

Sen gick vi över till de komplicerade uppgifterna, gardinklippning. Här gäller det att hålla tungan i rätt mun.

Efter väl förrättat värv behövde vi vila oss och njuta av vinterns vackra blommor.

Nu är kriget nära! Hela svenska flottan har samlats i Furusund. Nu känner vi oss lugna och trygga.

Sen blev det vinter igen. Det växlar mellan dagarna, ena dagen går vi mot vår, sedan blir det vinter igen.

Vems vackra ben kan det här vara som avslutas med ett par nätta fötter som får vårservice. Gissa om ni kan!

Äventyret med gardinsömnaden fortsätter. Vår nästan oanvända symaskin vill inte, så Inger blir vår räddare i nöden.

Färdigsytt, nu finns det ett visst hopp om ny sovrumsgardin.

Färdig!

Då kör vi igång nästa uppgift. En mindre kakelsättning hos Olovsons framför spisen.

Lagom betungande uppgift för en utsliten fattigpensionär.

Här ska det bjudas på lunch, tackar!

Det ser ut att kunna bli färdigt. Lite fog ska väl till förstås.

Sen blev det resa mot Täby, det är jäktigt att vara pensios. Helgen ska vi tillbringa med Mei och Sigge, nu blir det en enkel lunch innan vi drar mot bowlinghallen.

Kampen kan börja.

Stilstudie av Sigge.

Då var matchen slutspelad, Kristina avgick med segern, tätt följd av Meisan.

Vi firade segern och dränkte förlusten med semlor.

Framåt kvällen angrep speldjävulen oss alla. Här utkämpas en spännande schackmatch.

Övriga spelar kort.

Det blev lite blandad hämtmat till middag, det smakade gott, men för en av oss, den äldste i huset, kom angreppet av Montesuma som en överraskning. Natten blev tuff med utflöde i mängd från de flesta kroppsöppningar.

Det friska sällskapet förstärkt med Amanda och Matilda roade sig med en filmförmiddag.

Och lite lunch på Mc Donalds.

Hemma igen är det inte långt till naturens väsen. Ett rådjur gör sig bäst på tallriken, men tyvärr har de illasinnade bestarna inte förstått sin plats i samhället. Men äta upp våra grödor de kan de göra och samtidigt hånle åt oss stackars odlare.

Det fick bli brödbak istället. Det blev faktiskt riktigt lyckosamt.