Sörmlandsresa

Så här i de härliga försommartiderna gäller det att njuta. Därför har vi nu förlupit hemmet för en nöjesresa ända till Sörmland, men först måste vi intaga ett stärkande elvafika. Cafeet Lyran vid Mälarens kant kan väl vara en lämplig plats för detta. 

Beställningen effektuerad, det blev kaffe och morotskaka till det facila priset av 180 kronor. Det kostar att ligga på topp.

Kostar det så smakar det, är ett gammalt klassiskt ordspråk, och detta var inget undantag, så nu är vi redo att starta färden mot söder.

Här har vi aldrig varit. Till Antroposofernas Järna gjorde vi en liten avstickare. Häftiga hus målade i läckra färger. Undrar hur de försörjer sig i denna hokuspokusfilosofi.

Vackra trädgårdsodlingar finns det gott om. Det här är visst en dillpion som blommar praktfullt.

Här har vi en okänd pion, och i förgrunden, lammöron.

Flera läckra hus i spektakulära färger, kul.

Både färg och form är annorlunda.

Färden går vidare, nu har vi gjort ytterligare en avstickare denna gång till Mörkö, fantastisk färgprakt även här. Rapsen blommar intensivt just nu. Ser lite ut som en tavla av prins Eugen, tror jag.

Lunchstopp! Inte kan man tro att det ska finnas någonstans att äta mitt ute på den svenska landsbygden. Men på Mörkö hittade vi Idala lanthandel. 

VI serverades goda smörgåsar, med strömming på den ena och stek av vildsvin på den andra. Smakade riktigt gott.

Sen var vi framme vid dagens mål, Trosa, och vårt övernattningsställe Två små svin. Här skiner solen fortfarande intensivt och det känns som en av sommarens få heta dagar.

Vårt lilla rum med en härligt stor säng. Inte mycket att klaga på.

En liten rundtitt i restaurangen där vi tänker äta middag framåt kvällen. 

Men först behöver vi eftermiddagsvila på altanen utanför vårt rum Göken. Ett glas mousserande vin och en öl slank lätt ner.

Inte illa, som någon tidigare har sagt, "så här ska vi ha det när vi har det som sämst".

Det är skönt att inte behöva jäkta.

Men till slut blev det kväll och middagsdags.

Här serveras smörrebröd, vi tog in lite olika sorter.

Allt smakade gott och vi blev både mätta och nöjda.

Innan nattning tar vi en kvällspromenad i den lilla staden längs ån.

Folklivet är inte alltför störande som synes.

Ån ligger ligger nästan blank, trots att det är kraftig ström mot havet.

Det tycks gälla speciella regler här för fisket. Undrar vad man får för fångst utan krok men med fiskekort på linan, det måste väl vara korthajar!

Den här vackra snipan har vi sett förr.

Ny dag och redo för frukost. Fortfarande lika strålande vacker sommar. 

Vår frukosttallrik bevakas av ett antal kajor, här törs vi inte lämna faten utan uppsikt för då plockar de små gynnarna snabbt till sig av vår frukost.

Även måsen verkar spana in om det finns något att äta.

Två små svin hette tidigare Ågården och var fram till slutet av femtiotalet ett välbesökt sommarpensionat. Här tog man in för några lata sommarveckor och förmodligen blev man väl ompysslad och ständigt mätt.

Vi lyckades vinna striden mot kajorna och fick behålla det mesta av vår frukost, Nu är vi på nytt mätta och redo att ta oss an en ny dag.

Här finns massor av nyplanterade blommor, undrar vem som sköter alla dessa praktfulla penseer så de inte vissnar ner. Det känns som ett heltidsjobb.

Ingen större aktivitet "på stan". Här tar man det lugnt, men då och då strosar en och annan ålderstigen pensionär förbi med hund på sin morgonrunda. Ser rätt trevligt ut.

Ett av stadens alla vackra hus. De flesta är mycket välskötta.

Lite vila för tidningsläsning efter frukosten är inte fel.

Praktiskt med paddläsning, då behöver vi inte slåss om tidningen.

Är detta månne stans enda aktiva fiskare, eller ligger fartyget här enbart för att se pittoreskt ut.

Två nybyggen som väl smälter in i miljön. Ser ut att vara flerfamiljshus, rätt fint läge.

Här ska tantgänget ut på sjötur, ser ut att vara flera generationer bastanta damer som ska slussa runt av en ensam rätt ålderstigen herre. Men det blir nog en mysig tur i en fin och sjösäker båt.

Magnolian blommar vackert.

Nu är vi på väg igen. Men elvafikat missar vi inte, caféet på Tullgarn har öppnat idag, så lämpligt eftersom vi ska gå en guidad tur i slottet. 

En bit från huvudstaden har fikapriset sjunkit en aning, från gårdagens 180 kronor till 118!

Nu är vi på väg att se oss omkring i parken.

Rätt juste kåk, och vilket läge!

Nu väntar vi på vår guide.

Välkomstkomittén!

Klockan är snart ett, då är det dags.

Drottning Victoria en av slottets boende hade förkärlek för hundar. Hon hade som mest tretton stycken. Besökarna möts av denna skräckinjagande best naturligtvis lags av de otaliga små stenar som drottningen samlat. Och texten, akta er för hunden, kanske avskräckte någon illasinnad inkräktare.

NU börjar rundturen, fantastiska kakelsättningar i entrén.

V Gurra när det begav sig. Tänk att den gamle spjuvern har varit ung, trodde att han föddes som relik.

Lilla gubbens biljardrum, med plats för en rejäl bunt åskådare.

Här har vi damsalongen, prydligt smyckad av drottning Victoria någon gång runt sekelskiftet 18 - 1900 i nyrokoko. 

Solfjäder, ett praktfullt hantverk från Kina.

Den ursprunglige slottsherren, Fredrik Adolf, enligt uppgift en riktig fruntimmerskarl och enligt tidens ideal, "en av Europas vackraste".

Sovrum för favorithålldamen.

Dåtidens kök passar nog inte riktigt in i dagens bostäder.

Spisen var åtminstone rejält stor, men någon induktionshäll fanns det inte.

Framme vid onsdagens mål, vårt numera välbekanta Sund Nergården. Det är dock första besöket när naturen klätts i sommarskrud, bedårande vackert. Och vad passar då perfekt i värmen, jo två svala öl från Trosa ölkompani. 

Det blev naturligtvis lite tilltugg innan badet.

Vi fick sällskap av en av husets hundar, den lilla bulldogen Margit, som glor konstigt på oss.

Sen var vi redo för bad.

Perfekt och lugn eftermiddagssyssla en solig dag.

Vi tog faktiskt en kort promenad ner till sjön och den lilla vedeldade bastun. Sen blev det eftermiddagsvila.

Framåt sju var vi redo för middag. Den här gången tar vi plats i växthuset, lite inne och ute på samma gång.

Nu börjar rätterna komma in, först en liten oxtartar med kött från gården närmast hotellet. Smakar utsökt.

Sen fortsatte vi med vit sparris, kalixlöjrom och små osttärningar. 

Vidare med kronärtskocka, grön sparris och en friterad ost, mums!

Lite lamm med ratatouille och ramslökskräm slank också ner. I våra magar fanns plats för en liten ostbit och till slut rabarber, choklad och fläder.

Nu när Corona börjar så smått försvinna, får vi äta ända till tio, då börjar dagen övergå i kväll och solen är på väg ner. Med den här vyn blir det nog inte så svårt att somna.

..och efter natt kommer dag, och en ny strålande morgon. Fullständigt spegelblank sjö, inte en vindpust och sol från en helt klarblå försommarhimmel. Det är svårt att hitta så mycket att klaga på då.

När dessutom frukosten står uppdukad med diverse läckerheter kan det inte bli så mycket bättre.

Några gäster har bänkat sig vid poolkanten.

Vi startar med frukost. En liten blandmacka med allt som fanns kvar på tallriken får avsluta morgonmålet.

Kanske några små kakor kan slinka ner därefter. Sen är vi väl snart redo för avfärd igen. Nu bär det av hemåt, men vi tar en liten annan runda, Gnesta - Strängnäs - Enköping - Norrtälje.

I Gnesta svänger vi upp till Södertuna, Där har vi varit ett antal gånger under åren på Trygg Hansa. Ser lite ödsligt ut nu.

Elvafikat får vi inte missa, idag blir det i Strängnäs vid Grassagården.

En vacker liten 1700-talsdel av Strängnäs med massor av små välskötta hus.

Framåt eftermiddagen nådde vi hemtrakterna och Norrtälje. Här ska vi skiljas från vår nuvarande Volvo och åka vidare i hyrbilen från Hertz i avvaktan på ett nytt åk som vi ännu inte vet när det kommer att levereras.

Till slut är vi hemma igen, även här är vädret fantastiskt, huset känns tyvärr lite kvalmigt varmt efter några dagar med högsommarhetta, men en stund på bryggan är inte heller fel. Och även fast det är stimulerande med alla intryck man får efter en liten utflykt känns det bra att åter vara hemma vid vårt vatten igen.