Från slott till koja

Nu bär det av till fjälls och älghämtning. På vägen upp mot Glen mötte vi snön.

Till slut hittade vi vår koja i Glen som skulle bli vårt hem under de kommande två dagarna. Det enda som saknades var det stampade jordgolvet. Men att bo primitivt lär vara danande!

Det fanns i alla fall en värmekälla, men ingen ved! Men vad gör det så länge elen fungerar.

Det här är vårt kök. Diskbänk hade man visst glömt och porslin, bestick, knivar, stekpanna och kastrull används visst inte här uppe i obygden.

Men det är kul med kontraster.

Vi får väl äta kall mat, det smakar nog bra, åtminstone en gång.

En lätt hård sängplats.

Vårt allt i allo - bordet! 

.

Det snöade rejält under natten, ca tre dm nysnö i oktober.

Nu är bilen framskottad och vi är framme hos Thomas för att hämta kött. Han bor vid världens ände, vid vägens slut i Glen, här slutar världen. Om jorden varit platt så hade vi nog ramlat över kanten. Men vi noterar att tre gubbar runt femtio bor i varsitt hus. Så kan man också ha det.

Här har vi den glade gamängen Thomas.

Vi avkortade vår vistelse och drog mot södern. Här plogas inga vägar, det får vi klara av själva.

Renar på vägen nere vid Börtnan.

Elvafikat kan vi inte missa.

Ner mot Ljusdal ser vi fortfarande sviterna av förra årets skogsbrand.

På vägen hem gjorde vi en liten avstickare till folkparken i Ljusdal.

Känns det bekant.

Nyrenoverat och fint.

Och som alltid - en panoramabild är aldrig fel. Här från den vackra sjön vid Tönnebro. Sen bar det i rask takt av hemåt, men först en avstickare till Linus där vi lämnade ca 20 kilo nyskjuten älg. Bra att fylla frysen med!