Hälsingeresa

Dags för årets norrlandsresa. Nu bär det av mot Hälsingland för besök hos LoL.

Numera intar vi elvakaffet vid Knivsta, innan uppfarten på motorvägen. Sedan blir det mackstopp någon gång mellan Gävle och Söderhamn. Idag stannade vi vid den fantastiska anläggningen Hacke Krog, som synes är vi väl rustade med termosmuggar för alla tillfällen.

Nu är vi framme vid Vallen, här blir det fika med våra medhavda bullar. Som småknattarna slukar glupskt.

Varmt och skönt, eller kanske varmt och kletigt.

Meisans brännskada läker fint, nu syns knappt såren. Det blir säkert inga ärr kvar, skönt!

Värmen tar hårt på oss, så det blir en eftermiddag i lättjans tecken, men lite svalkande drycker med tilltugg går nog ner innan middagen.

Framåt sen kväll blev det grillning. Flankstek som vi plockat med från civilisationen.

Alla äter med god aptit.

Sen lägger sig det lätta sommarmörkret och det är dags att krypa till kojs.

Ny morgon och nyvaknade. Vi börjar bli vana att sova bakom myggnät, så några problem med knott och mygg har vi inte haft. Nu är frukosten framdukad och trots gårdagens ätande ska det smaka bra med lite näringstillskott.

En mycket varm dag, vindstilla och termometern har nog passerat de trettio. Dags för en tur till Hansesjön och svalkande bad för vissa.

På plats vid badstranden, vi söker skuggan, och gamlingarnas önskemål att få sitta i stolar tycks attrahera samtliga. Trendsättare är vi återigen.

Ett avslappat sätt att ligga och läsa.

Framåt kvällen begav vi oss mot Blaxås och sägenvandring upp på bergets topp. Tillställningen skulle börja kl 18, men innan vi kom iväg var klockan drygt halvsju. Lite lätt jobbig väntan i värmen.

Nu är vi på väg upp den drygt två km långa vandringen mot toppen. Under promenaden gör vi ett antal stopp och får oss till livs massa gamla skrönor om livet förr. Kul, intressant och underhållande.

Två generationer på väg.

Så även här, dock inte riktigt lika nära släkt. Stackars Kristina kämpar med sitt onda knä, men klarar trots smärta den ibland branta och knaggliga vandringen väl.

En av kvällens berättare. Han underhåller oss som sagt med massor av gamla skrönor, om de är sanna har vi ingen aning, men kul är det. 

Meisan letar färdkost, det finns massor av blåbär längs vägen.

Ett nytt stopp, Sigge sitter på första parkett och lyssnar, men en liten fjärt slet sig visst ur den unga bakdelen, så för att inte bli offentligt chikanerad var det bäst att dra sig undan.

Det både sjungs och spelas under vandringen.

Nu är vi uppe på berget och får vila våra trötta ben, samtidigt som vi äter vår medhavda matsäck och njuter av den vidunderliga utsikten.

Fantastiska vyer över delar av Hälsningland. Vi konstaterar at det inte är någon brist på skog i dessa trakter.

Ny morgon och en nyvaknad Sigge, djupt försjunken i sin bok.

Läsepositionerna varierar som synes. Nu drar vi vidare mot nästa landskap - Medelpad.