söndag 12 juli 2026

Massor av vilda vackra blommor

 Nu är vi på väg norrut igen. Sedvanligt lunchstopp vid Axmar brygga, nu är det sommar och en del folk i rörelse, husbilar parkerade och gäster till restaurangen. Men vi hittar en soffa mot en laduvägg som blir perfekt för att äta lunchmackorna.
Nu är vi framme. Blomsterprakten är bländande, med massor av vackra vilda blommor.

Solen skiner från en klarblå himmel, vi äter frukost i hettan utomhus.

Här är det nog en viss oordning, det ser ut som ankomstdagens kväll, då vi njuter av lite svalkande dryck innan middagen.

Dasset piffas upp med lite nyplockade blommor.

Kristinas födelsedagsbukett från Linda och Linus lever fortfarande, men behöver lite omvårdnad och rensning.

En liten utflykt till Markus för att lämna lite plank som förhoppningsvis ska bli en bordsskiva till ladan. Här passeras nordspetsen på Norrdellen.

Fäbodvallar kan se ut lite hursomhelst.

Markus hus. Undrar när han hinner med renovering av sitt eget boende.

Nu ligger plankorna på avtalad plats.

Flatmo var en fin idyllisk liten by.

Åter till arbete, de sista plankorna mot taket ska sättas på plats.

Ett par hörnlister monteras, sen är det klart för målning.

onsdag 8 juli 2026

Vardag igen

Ny dag, söndag! Här skiljer vi inte på vardag och helg, varje dag är både en vilo- och en arbetsdag. En av pensioslivets många fördelar, vi väljer själva! Nu ska vi ta oss an trädgården innan vi på nytt drar mot Hälsingland. Fixa lite mat att ta med upp står också på agendan. Snart måste kronan på aspen klippas, vi har ju nästan ingen utsikt, men vi är lugna Sigge hjälper oss med detta.

Blidösund på ingång, det blir visst en tur till Svartlöga innan återfärden mot Stockholm. Tunt med folk på däck verkar det vara. En tur med gammal ångbåt kanske inte lockar längre, det går alldeles för sakta och någon högljudd störande musik har man inte heller.

Vår gamla smått bedagade skottkärra väntar på en ny arbetsplats. Ingen rusning efter gamla trotjänaren på köp och säljsidan, trots att vi ger bort underverket.

Det verkar dra ihop sig mot regn och åska som utlovats.

Framåt kvällen har det mullrat klart, men blåsten består.

Mörka skyar mötte Blidösund på färden mot Svartlöga.

Ny dag igen, nyplockade smultron till filen, nästan lite nostalgiskt.

Några delikata små lavendelblommor från trädgården pryder frukostbordet.

Sen kom fotbilen med fotfilen. Våra nedre extremiteter verkar degenerera. Naglarna växer ohämmat, blir tjocka och otrevliga, hälarna hårda och fnasiga - hur ska detta sluta. Då kom den räddande ängeln och tog sig med dödsförakt ann våra fötter.

Först ett fotbad för stt mjuka upp underverken, sen blir det grovarbete med tång, sax, fil och slip samt diverse oljor och annat klägg. Några hjälpmedel för att återge fötterna något av sin forna glans. Men efter en timmes idogt jobb och trevlig samvaro med Helena, fotvårdaren, börjar vi se en klar förbättring. Det finns nog hopp om att vi kan gå några hundratal mil till på de stackars utslitna kroppsdelarna. Och skottkärran blev vi också av med, den fick följa med fotbilen hem, perfekt!

Nu får vi snart njuta av överflödet av luktärtor. Den första vackra blomman skådade dagens ljus idag onsdag den 8:e juli. Sen gick det fort; nya blommar slog ut under dagen.

Störbönan Blauhilde verkar också trivas. En liten vacker lila blomma har slagit ut så snart är nog ställningen översållad med lila bönskidor.

Första luktärtorna har plockats in, men lugn det kommer snart flera.

Vi har rejält med regnvatten i tunnorna, och imorgon ger vi oss av norrut igen, så en rejäl rotblöta behövs säkert.

söndag 5 juli 2026

Legato i Harg


Utflykt till Roslagens norra delar, närmare bestämt till Hargs by för att se och lyssna till Legato som framför sin egenskrivna musikal ”där hoppet bär”, som handlar om ryssarnas härjningar i början av 1700-talet i Roslagen.

Nu är i redo, biljetter betalda och fikat till pausen beställt.

Föreställningen spelas i den gamla smedjan till Hargs bruk, en häftig gammal byggnad från 1600-talet. Vi har rustat oss med extra sittdynor och lite varma kläder, det brukar bli lite svalt i lokalen.

Nu har vi bänkat oss på den översta raden.

Salongen fylls, som vanligt är det vi gamlingar som stöttar kulturen. Den här lokalen är lite tuff för lätt gaggiga gamlingar, branta trappor och inga stödjande ledstänger. Men vad gör man inte för kulturen?

Spelet kan börja.

Presentation av föreställningen som skrivits av de två damerna. Sen ser vi ansvariga för ljus och ljud. Viktigt i denna lokal.

En scen, där militären försöker värva frivilliga till krigstjänst med fagra löften och att göra sin plikt för landet. Det påminner om vad som händer nu i Ryssland. Intet nytt under solen med andra ord.

Den idoge fänrik Leijon.

Den lilla fiktiva byn utanför Forsmark överlever eftersom man inte låter sig luras av militärens fagra löften.

Hargs bruk är en gammal historisk plats med järnbruk. Numera ett stort blomstrande skogs- och jordbruk.

Ljussättningen används som dekor, här för att ge en illusion av eld och förödelse.

Ensemblen samlad för slutapplåder efter den tre timmar långa föreställningen. En imponerande prestation av dessa amatörer som på sin fritid har lyft fram denna företällning. Här gör man allt själv, inga divor som ska ha allt serverat! Och inte heller behöver man avkräva betalning av publiken månader i förväg. Här betalar man sin biljett när man kommer till föreställningen.

Utmarsch!

Sen åkte vi hem och nu har vi vaknat till en vacker sommarmorgon. Idag blir det trädgårdsunderhåll, det växer kraftigt denna sommar.

Blidösund har precis hämtat upp några passagerare på Köpmanholms brygga. Idag går söndagsutflykten till Svartlöga, det verkar vara rätt tunt med folk på båten idag.

torsdag 2 juli 2026

Åter på Köpmanholm

Nu är vi på hemmaplan igen och njuter av all blomning. Honungsrosen har aldrig förr blommat så intensivt som år.

Flammentanz och New Dawn blommar ikapp med prästkragar och Spirea.

Vi kom hem i blomningens peak.

New Dawn!

Pioner och prästkragar samsas om markens näring.

Smulbär på gång, tyvärr har något illasinnat rovdjur brandskattat odlingen.

Skönt, i år har vi lågväxande busktomater. Massor av blommor, men än så länge bara några få tomater.

Pioner och nävor.

Passagen vid huset har nästan vuxit igen.

Madame Bolle känns väl bekant. Även den blommar fint i år.

Här har vi några krukväxter. Alla har klarat sig utan vattentillskott under vår norrlandsresa.

Dags att ta sig an Köpmanholmsträdgården, ingen vila här. Utblommade knoppar ska klippas bort.