Mot norr

Numera är det regel att bilderna kommer i den ordning de
själva väljer. Jag har ingen påverkan på sorteringsordningen! Oaktat detta så har vi upplevt fantastiska kvällar med härliga solnedgångar.

Vår resa upp till Överbovallen är påbörjad och vi gör en liten avstickare ner till Axmar brygga där vi vid strandkanten äter vår medhavda lunch.

Framme för en första titt. Det känns riktigt trevligt med detta lilla kravlösa projekt. Nu blir det kväll och imorgon börjar vi röjning, sortering, rivning, gräsklippning och bortforsling.

Hur FAN kan man måla denna dörr knallröd, det undrar vi gång på gång. Men det fixar vi

Kväll efter en rolig och lätt tröttande dag. Nu bor vi på Nygården, det känns skönt att börja fäbodlivet lite pö om pö. Kvällsmål från pizzerian i Harmånger smakar utsökt.

Nu kör vi baklänges igen. Uppdukning av vår lunch vid Axmar brygga.

Stilleben!

Här slet man förr!

Här bor vi just nu.

Festligt ställe där vi bor. En gammal lada har man inrett med massa roliga hus. Kul idé och riktigt bra ställe.

Här har vi Nygården och vår utsikt över nejden.

Säkrast att köra en liten panoramabild också.

Nu börjar vi inta stället. Ännu en felfärgsmålad dörr!

Vi käkar vidare, här är det inga barnportioner, vi hade nog klarat oss med en portion att dela.

 

Dags igen!

Ännu ingen enkel lösning på bildsorteringen, så det får bli samma oordning. Åter på sjukhuset, denna gång för diffusa magsmärtor som strålade ut åt höger. Kan det vara blindtarmen som spökar. Det verkar den för dagen samlade läkarvetenskapen anse. Då kör vi väl operation, så nu har det duschats och desinficerats. Fasta har också anbefallts! När operationen ska äga rum är dock döljt i dunkel. Det är bara att bita ihop och vänta.

Här ligger en annan gubbe som väntar. Han verkar ha legat länge och väntat, undrar på vad.

Nu hoppar vi fram några dagar. Efter diverse diskussioner bestämdes att min inflammerade blindtarm kanske ska behandlas enbart med antibiotika. Det klagar jag naturligtvis inte på. Men eftersom jag är så gammal (över 40), ska man enligt SVF (standardiserat vårdförlopp) utreda risken för tumör på tarmarna i samband med blindtarmsbesvären, därför ska jag i första hand genomgå en koloskopi. Men innan dess ska tarmen tömmas, det är en grannlaga uppgift! Här tillreds en av gårdagens läckerheter, klar buljong.

Nu går det bakåt, här har jag inlett min vistelse på Norrtälje sjukhus. Ligger i ett behandlingsrum på akuten. Skönt att slippa ligga ute i den stora uppsamlingsplatsen med massa ylande sjuklingar.

Det blir tydligen till att stanna kvar. Nu är jag preparerad för sjukhusvård.

Äta får jag ju inte, så ett par liter koksaltlösning pytsas in tillsammans med antibiotika intravenöst.

Framåt söndagseftermiddagen hade det nya gänget bestämt att jag inte skulle opereras. Då slapp jag fastan och fick njuta av sjukhuskökets läckerheter. Här har vi en riktig gourmettallrik så här på söndagseftermiddagen, potatisbullar, utan fläsk, med lingon och standardgarnityret rårivna morötter. Det hade om vi bortser från de opassande morötterna kunnat smaka bra, men ack nej, stenhårda och sannolikt tillverkade långt tillbaka i tiden. En slank dock till slut ner, efter hård kamp med kniv.

Här har vi en annan delikat variant, kvällsmackan! En inte helt färsk polarkaka bestyckad med en skinkskiva. Notera garnityret - en skiva rökt korv!

Måndag och hemgång. Vid elva kom ronden och man bestämde att hemgång är lämplig i avvaktan på kallelse till koloskopi. Sen hände ingenting, jag ombads vänta en kort stund på utskrivningshandling och att e-recept skrevs ut. Efter idogt väntande i drygt tre timmar gav jag upp, letade upp den stackars underläkaren och undrade om han slutat eller vad som hänt. Sen gick det fort, han lovade att ordna allt inom trettio sekunder. Denna utfästelse hölls inte, men efter ca en minut var allt klart. Tänk så olika uppfattningar man kan ha om vad en kort stund innebär.

Hemma igen! Här möts jag av vackra blommor. Skönt att slippa ligga på sjukhuset.

Eftermiddagsvila på lilla verandan. Men ingen rast och ingen ro, telefonen ringde och det fanns en återbudstid på torsdag morgon 7.45 för koloskopiundersökning. Den tar jag, skönt att få det undanstökat, vad än resultatet blir.

Så därför blir det lite mer tarmsköljningsbilder. Den delikata drycken i det stora glaset, som smakar som en blandning mellan avslaget saltvatten och en fadd sockerlösning ska inmundigas i två omgångar. Vardera ranson en liter, till detta kommer neutral vätska om minst samma mängd, pust! Nu blir jag nog sjösjuk av allt skvalp i magen.

Olikheter i frukostvalet, som synes.

Efter en kort natts sömn, började jag hälla i mig den sista laxerransonen vid fyra imorse. En liter laxermedel och en liten annan vätska! Det är mycket! Men nu kan föreställningen börja. Slangen framme och ändan bar, men vad händer, apparaten fungerar visst inte till belåtenhet. Fyra nyvakna sköterskor agerar IT- tekniker och skruvar och byter delar. Men utan framgång, vad göra, jo till slut körde man med en separat enhet. Det hade knappast känts lockande att inte kunna genomföra åtgärden och tvingats åka hem och köra samma tarmsköljning ytterligare en gång, men nu är det klart och den odramatiska undersökningen avslutades med en OK-stämpel i häcken. 

Till slut, att vakna redan kl 3.45 för att dricka två liter illasmakande vätska är inte alla förunnat. Men att se gryningen komma, kan till liten del kompensera för den lätt frustrerande känslan som uppstår när man tvingas vakna innan man somnat.

Sport, konst och närplockat!

Måns kämpar på i Dalarnas leriga skogar. Målgång efter en tuff Cykelvasa, trots usla förutsättningar och idogt slit, en lysande sluttid, 3.52.11! Total placering 322 av nästan 14000 startande!

Här hoppar vi mellan ämnena. Blåbärsplockning på Yxlan.

Nu börjar vi skörda tomater. Här en praktfull sak, vilken sort det är har vi däremot ingen aning. Vi satte frön som vi trodde var små körsbärstomater. Men ur dessa utvecklades istället dessa gigantiska smakfulla alster.

Tomatplantorna i det lilla växthuset har fått en välbehövlig ”kolloklippning”. Nödvändigt så att tomaterna får lite sol innan skörd.

Nu skiftar vi spår. De två ny konstnärerna i full aktion. Meisan och Kristina roar sig på tidig lördagskväll under temat ”måla och skåla”. En liten måleriövning som födelsedagspresent.

Första duken, undrar vad konstnären kommer att skapa.

Nu är alla igång. Det verkar mest målande och knappt något skålande.

Ut i blåbärsskogen.

Ängsblommor uppe vid Kasberget.

Vernissage! 

Och framåt kvällen blev det middag på café Facil. Naturligtvis franskinspirerat och gott.

 

Suringar

Så var det dags, surströmmingskalas. En liten tapper skara samlad för att avnjuta de doftande läckerheterna.

Men innan vi sätter oss till bords lite samkväm över ett glas..

Nu skålar vi.

Bordet redo!

Fru Nordqvist tar fram muskedundret.

Äntligen! I år serveras romströmmingar från Mannerström årgång 2022, Hållstrands tillika från 2022 och en främmande fågel, eller kanske mer korrekt fisk, i form av fileer från 2023 av Hanells fabrikat.

Avsmakningen kan börja.

Det verkar som om Hållstrand faller de flesta i smaken. Mannerströms anses av vissa vara för salta. Hanells fileer uppskattas av några, men av inbitna ätare betraktas de inte som riktiga suringar. Men smaken är ju som baken delad, och vad som är rätt får nog betraktas som en smaksak.

Att utsikten är alldeles fantastisk är vi dock alla överens om.

Här samspråkar de två Wallentinos….

 

…medan de två forna svägerskorna tar sig an kaffet och kakan. Sen led kvällen mot sitt slut och vi vankade i mörkret hemåt runt elva. Så kloka vi har blivit, och trevligt vi haft!