Flytta hit eller dit?

För drygt 25 år sedan hade vi vidlyftiga planer att göra något annat innan pension. Den här gården, Hästbäcks gård i Bergslagen, en stor gammal bergsmansgård från 1700-talet var vi nära att köpa. Och vad skulle vi göra där? I det nyvaknade digitala samhället tänkte vi sätta upp en ställe där okunniga självsäkra direktörer skulle få lite insikt i den nya tekniken utan att behöva blotta sina okunskaper för gläfsande undersåtar. Men först skulle stället renoveras, eftersom byggnaderna var K- märkta fanns det utmärkta möjligheter att få diverse bidrag, och som kronan på verket skulle vi anordna byggnadsvårdsläger där mer eller mindre kompetenta entusiaster skulle få förmånen stt jobba gratis. Det lät som en genial affärsidé, men vid närmare eftertanke hade vi nog tvingats jobba massor av år efter pensionsdagen, och det var väl inte vad vi hade tänkt oss. Men kul var det så länge ideerna flödade.

Vacker var ändå den gamla gården.

 

Men när vi hoppat ner från de svävande molnen återvände vi till Köpmanholm.

Och där trivs fortfarande mycket bra, och inte tvingas vi jobba heller, annat än när vi själva vill. Och det händer fortfarande titt som tätt. Men numera är det helt frivilligt och nästan ideellt!

Men några andra drömmar hade vi fortfarande. Det här höll på att bli vårt spanska pörte år 2000. Men någon tyckte huset såg ut som en stor vattenreservoar, och så här i backspegeln kanske liknelsen inte var helt galen.

Istället hittade vi Grande Ruina, som efter vårt tillträde blev Finca Serena. Vår fantastiska spanska boning under 17 år. Här fick njuta av ett antal härliga år vid foten av det 2100 meter höga berget Maroma. Om somrarna i Sverige var regniga och blöta, hade vi alltid denna oas att återvända till. En fantastisk plats som vi förädlade till, enligt vårt tycke, fulländning. Men allt har sin tid och att sköta allt detta på distans blev ibland lite för mycket, så…

….2018 kändes det rätt att låta egendomen gå vidare till ett par nya entusiaster. Paret Annick och Richard Swainston tog över Finca Serena.

Nu är vi åter i nutid och njuter av den nästan första härliga soliga vinterdagen detta år. Naturligtvis blev det en morgonrunda i mjuk gnistrande vit snö, mer behövs inte!

Fortfarande isfritt, men bitande frisk vind.

Nu är det riktig vinter här på Köpmanholm, Riddarfjärden går som vinterbåt!

Åter till vardagen

Nu blir det sängbyte i gästhuset, dessa 80 cm madrasser får flytta upp till Hälsingland, och här blir det lite breddat, 2*90 blir det nya.

 

Förvaring i ”barnrummet” innan transport mot norr framåt våren.

Då ska en lite bredare sängram köpt på Blocket monteras. Den ser gigantisk ut i rummet. Nu gäller det att tänka om.

Ett annat alternativ, men även denna lösning har sina brister. Det är nog den svarta sängramen som är problemet. Vi får hitta på en annan lösning. Men den får nog vänta ett par dagar.

Nu ska äggvitorna från gravningen av gulorna tas om hand. Det fåt bli maränger. Det klassiska marängprovet klaras utan missöden.

Ner i spritspåsen och ett provskott.

Det här går ju finfint. Ett par timmar i ugnen, sen är det klart att smacka ihop en läcker marängswiss.

Resultatet!

Åter till gäststugan. Nu är bokhyllan flyttad, vi börjar närma oss en ny möblering.

….och den volyminösa järnsängen nedmonterad. Snart är vi redo för en ny lösning. Hoppas den bli till vår belåtenhet.

…ett ytterligare steg framåt. Ser bra ut.

Kalas med mat

Vad blir det av denna blandning av sex dl salt och lika mycket socker?

12 äggulor tillsätts….

..och mera salt och socker. Sen blir det fyra dagar i kylskåpet, och till slut ett par timmar i ugn. Detta för att åstadkomma 12 hoptorkade gravade äggulor som lär smaka parmesan och kan med fördel rivas över en liten tartar.

Sen blev det en tur till Saltis för träff med Eva-Lisa.

Trevlig söndag med gamla vänner och släktingar.

En delikat lunchmiddag serverades.

Obligatoriskt gruppfoto blev det också, och alla fick plats på bilden.

Trevlig samvaro med massor av skratt.

Fast dessa två ser ju lite dystra ut. Tänk vad en ögonblicksbild kan ljuga!

Vi börjar närma oss slutet på måltiden. Oj vad tiden gick fort, klockan är nästan sju. En rejäl femtimmars lunch!

Dags för uppbrott.

Ny dag, nya uppgifter. Byte av strömbrytare och eluttag.

Den nya tekniken vill inte komma överens med oss. LED-lampan och dimmern tycker visst inte om varandra, belysningen går inte att slå av. Det blir till att koppla in en liten pryl som lurar dimmern, men det får vänta tills imorgon.

Till Måns för leverans av de gravade äggulorna. Imorgon ska de in i ugnen och sen bär det av till Göteborg, där de rivna gulorna ska pryda en förrätt.

Som tack för gravningshjälpen bjuds vi på en mycket god tallrik spagetti och köttfärssås. Och nu finns det bildbevis, pasta kan inte ätas snyggt!

Avjulning

Nu börjar det bli dags att skiljas från vår fina Kungsgran för denna gång. Nästan tragiskt att slänga ut denna kämpe i kylan igen.

Först blir det lite avjulning.

Och nu var den vanliga ordningen återställd.

 

2025-års ätande!

Vi fick i oss en hel del under året.

 

Lite variation i kosten som synes.

Stenkakans dag!

Så är julens fröjder passerade och vi går in i januaris normala rytm, vad passar då bättre än ett kaffekalas för att fira den nyblivne stenkakan. Bordet är dukat för 12.

I köket får croissanterna sin fyllning av skagenröra. Och trots att årets modell blev lite överdrivet mastig ser det ändå ut att bli en aptitlig kreation.

Nu är den lätta lunchbuffén framdukad. 

Champagne och cider redo att serveras.

Och med tvåfärjan anländer gästerna. Amanda är först genom dörren.

Här möts jubilaren av skönsång.

Samling i köket för samkväm och lite tjatter. 

De yngsta har sitt sedvanliga kreativa uppdrag, tårtgarnering!

Uppgiften tas på stort allvar, men med leenden på läpparna. Undrar vad det blir för skapelser detta år?

Samling för det traditionella gruppfotot.

Efter att dryck och tilltugg intagits i köksregionen, har förflyttning skett till kaffesalongen. Imponerande att så många ryms vid bordet i detta lilla hus.

Första tårtdekoratören Amanda redo att skära upp årets nyhet, en liten tårta med vanilj- och jordgubbsfyllning.

Självklart finns också husets banan- och chokladfyllda tårta att tillgå.

Om någon fortfarande är sugen på julens bakverk så finns fortfarande bullar, rulltårta och kolakakor kvar.

Måns och Claudia har kunnat slita sig loss från husrenoveringen.

Presentöppning, champagne är alltid välkommet. Vad döljer sig i den stora lådan månntro, jo en skärmaskin! Så fortsättningsvis blir det raka fina skivor av bröd, kött eller korv, i önskad tjocklek mellan 1 - 20 mm!

De yngre begav sig av hemåt strax före släktens åldringar. Numera är det skönt att i lugn och ro sjunka ner i soffan med ett glas av något slag. 
Jubilaren tackar för all fantastisk uppvaktning. Om det blir så här trevligt även i fortsättningen är det nog bäst att följa visans rekommendation, och leva uti etthundraår!