tisdag 10 mars 2020

Jämmer och elände

Trots 72 år fyllda, missar jag fortfarande att jag är längre än vissa dörröppningar. Och varje gång det sker rinner antagligen en liten gnutta vett ur skallen. Nu har det hänt igen, och ont gör det!

Men ondare gör det att knäcka ett nyckelben. Det vet numera Kristina, som här ligger på Norrtälje sjukhus för undersökning och röntgen. På ett ögonblick händer det, ett fall under morgonrundan.

Axeln börjar bli både gul och blå. Och ont gör det också, tydligen ska benet läka ihop av sig själv, det är bara att vänta och lida och hålla tummarna att allt läker rätt.

Inte för att det syns, men vi har för första gången besök av ett sångsvanspar, karaktäristiska gula fläckar på näbbarna.

Nästa morgon var magiskt vacker, vindstilla sol och lätt dimma.

Finlandsfärjan blir vackrare med ett softat ljus.

Och blåmärket breder ut sig i nya formationer och nya kulörer.

Det härliga vårvädret har vi kvar ännu något dygn.

Och blåmärkena frodas.

Ny vacker morgon, känns som om våren har slagit rot.

Nio grader plus redan kl 9 på morgonen, tackar, tackar!

Kanske inte lika stämningsfullt i vår vik idag som för drygt ett sekel sedan, men livet var nog tuffare då.

Känns riktigt bra att befinna sig härute i ödemarken när Coronaviruset sprider skräck i befolkningen. 

Inga kommentarer: