Hemfärd

Måndag och hemresedag. Det härliga sommarvädret har blåst bort och ersatts av moln och regnskurar. Temperaturen har sjunkit med mer än tio grader det senaste dygnet, så nu bär det av mot hemmet. Men först några avstickare. Vi drog oss mot Norrlands vilda västern, Gnarp, där vi letade oss in i skogarna för att köpa hjortronsylt. Gnarp kändes nästan ruskigt att åka igenom, massor av risiga hus med skrotbilar överallt. Men vi hittade fram till hjortronstället, den lilla fabriken Hälsingsylt och köpte på oss ett lager sylt inför den kommande vintern. Sen bar det av mot kusten för elvafika. Vi gjorde en avstickare ner till det lilla fiskeläget Hårte, men det gick fort, en bild blev det i alla fall.

Sen drog vi vidare mot Mellanfjärden, där vi nu har gjort ett besök i den lilla hantverksboden till en tradition. Vi hittar alltid massor att köpa, men det påhittiga teblandningarna fick de behålla.

Elvakaffe blev det i snålblåsten.

Och ett par foton över de fina sjöbodarna.

Sen drog vi vidare söderut och stannade för lunch vid Axmar brygga. Råkallt och blåsigt.

Men god mat serverades, strömming och lax åt vi till lunch.

Avslutning med lite hjortron.

Den ansvarskännande bilisten dricker enbart vatten.

Vi tog kustvägen hemåt, ganska tråkig, men vi gjorde några stopp, bla vid Forsmarks bruk och dess ståtliga bruksmiljö.

Fantastiskt vackert, men denna dag helt öde - tråkigt!

Vidare mot Öregrund där det var livat värre. Vi fick inte klart för oss om båttävlingarna skulle börja eller om de var under avslutning. I alla fall massor av folk överallt och fullt på varenda serveringsställe. En pittoresk liten plats som vi nog ska utforska lite ytterligare.

Sen kom vi till Östhammar och hamnade rakt på Forslundska gården som vi läst om. Ett litet ställe som serverar utsökt mat och har ett par rum för övernattande matgäster. Kanske en senhösttripp kan stå på agendan.

Det ser ut som en gammal brandstation, men den verkar vara omvandlad till hemslöjdbutik. Sen blev det raka spåret mot Yxlan. Vi prickade in åttafärjan och var hemma strax därefter. Hett i huset efter de varma sommardagarna utan vädring. Uppackning och slappning innan nattning.

Åbergbesök

Ännu en dag i Sundsvallstrakten. Idag ska vi besöka Marianne Åberg på Alnö, men först tar vi en liten rundtur runt södra ön och obligatorisk avstickare till Spikarna som alltid är välbesökt och vackert.

Hos Marianne vid Havstoviken. Tänk vad tiden går, de här två damerna träffades i sin tidiga barndom och packade bröd på Corona, sen kände jag ytligt Marinne från ungdomens vängåvetid, när vi kom åter till stan som mer eller mindre vuxna arbetade Marianne på Måns dagis, vi umgicks med Marianne och hennes Bengt. Nu ses vi igen, när vi alla är eller närmar oss de sjuttio.

Marianne och hennes, "nye", sedan 22 år, kavaljer Stefan.

Det bjöds på fika, och vissa ville inte vara med på bild.

Vi andra har inte så mycket emot exponering.

Nu har förresten vinden tilltagit och det blåser friskt från nordost. Tur att vi lämnade Brämön före vindkantringen.

Elegant portal ner mot badstranden.

Marianne VILL INTE vara med på bild. En disktrasa får duga att skyla sig med.

Gubbsnack!

Framåt kvällen var vi åter i Sundsvall efter en jättetrevlig eftermiddag på Alnön med massor av skratt och gamla minnen. Förresten det blev middag även denna dag, även om vi trodde att vi skulle bli utan. På söndagen var hela stan i princip igenbommad, och lika tom som vi både mindes stan från vår ungdom en söndagskväll i juli.

Sundsvallsvisit

Här njuter vi av den fina utsikten från norra berget. Sundsvall har förändrats sedan vi bodde här. Stan växer och nya silhuetter uppstår. Vi vågar oss mot bättre vetande på en lunch på norra bergets restaurang, Grankotten, det kan knappast rekommenderas!

Vi söker oss ner på stan och har checkat in på vårt nattlogi, Knaust. Sen blir det en promenad på stan för ett glas före maten. Vi passerar "Ankis" lilla affär, tydligen har hon slagit igen. Det har vi inte blivit informerade om.

Först söker vi oss ner mot ån för ett glas på Ågläntan, men den lilla syltan har blivit av med sitt alkoholtillstånd, så där är det tomt och vi vänder. Åter vid Knaust, tvärs över gatan ligger nu PingPong, ett jättetrevligt ställe som vi slinker in på. Vi bestämmer oss för att stanna och äta vårt kvällsmål. På menyn finns det massa roliga smårätter, det passar oss perfekt. Men först börjar vi med lite rosé och en öl.

Bordet laddat med allt möjligt. Tonfisk, sparris, kött och andra läckerheter. Vi njuter av allt och blir behagligt mätta. Hit återvänder vi gärna.

Sen blev det en kort kvällspromenad till Vängåvan. Det var stadsfest i stan den här helgen, så hela torget var avspärrat för diverse musikevenemang. Men det hördes lika bra utanför avspärrningarna, så vi och andra fick höra, Bo Kaspers orkester, vars ledfigur vi förresten bodde granne med under Brämövistelsen, Ola Salo och massa annat löst folk från när och fjärran.

Sen tackade vi för oss och gick mot Knaust och intog sängläge.

Norrlandssommardagar

Herrskapet på ön är kattvakter, de två slöfockarna Mora och Saffran har intagit sängarna i Kristinas lilla sovrum. Men med lite lätt övertalning lämnar de två gynnarna sängen. Så här ska katter vara, lugna, ståtliga och gilla att bli kliade.

Ny dag, samma sol, helt vindstilla, varmt. Det blir en badtur runt ön.

Fikakorgen är packad, badkläderna medtagna, nu drar vi iväg runt ön med den lilla båten. Vi kommer nog att göra ett par strandhugg för badning, fikning och solning längs färden.

På väg!

Det här ser ut som en perfekt klippa att lägga till vid.

Sagt och gjort, nu ligger båten trygg i hamn och vi kan njuta av de varma klipphällarna en stund innan badet.

Det är något speciellt med den karga norrlandskusten.

Skönt! Så varmt att inte ens nedstigningen kändes kall. Här kan man ligga i länge och bara njuta av de kluckande små vågorna.

Även de kvinnliga badnymferna njuter av avsvalkningen.

Färden runt ön fortsätter medsols, nu är vi snart vid Sanna. Här har vi inte varit sedan vår segelbåtstid i Sundsvall. Det måste ha varit 1979 senaste gången. Då låg vi här vid den numera raserade stenkajen, barnen var små, men med mycket spring i benen.

Är det öns kuttermycke månntro?

Efter ett övarv är vi åter i Norrhamn. Blomprakten är överdådig. Naturligtvis heter denna praktfulla växt någonting, frågan är bara vad.

Runt de små husen växer det i alla regnbågens färger.

Vilken vy, en riktig idyll.

Sen blev det kväll igen och vi var ånyo hungriga. Lars kom på middag och vi åt en god torskrygg med pepparrot, brynt smör och färskpotatis. Det är inte så synd om oss nu heller.

Även denna dag gick mot sitt slut. Åter en fantastisk solnedgång, synd för de stackare som inte får uppleva detta.

Ny morgon, samma sol, men dimma över havet. Men när solen värmer skingras säkert dimmorna så något problem med vår återfärd till Löran ska det nog inte bli. Säkrast att vi kommer in till fastlandet idag, väderprognosen har aviserat kraftig nordost imorgon, då gör sig ingen sjöfarare besvär att ta sig till fastlandet. Det är bara att dra upp båtarna på land och vänta tills vinden har lagt sig. Det kan ta flera dagar om det vill sig illa.

Svårt att tro att vädret kan skifta i denna härliga sommar.

Nu är vi redo för avfärd och vinkning. Evalisa stannar på ön och Bosse tar oss över. Vi gör dock ett ärevarv och vänder åter strax efter hamnhällan, Kristina har glömt handväskan.

Sen bär det av.

Löran nästa, vindstilla och mycket varmt. Tack för ett par fina Brämödagar.

Vi drar mot Sundsvall, men innan dess elvafika vid Junibodsand.

I Sundsvall tar vi en tur upp på södra och norra stadsbergen. Fantastiska vyer ner över stan från de två bergen.

Och som sagts förut, en panoramabild är aldrig fel.