Drottning Kristina, nu är vi här igen.
Sen blev det Monks café innan Jerry. En liten, eller kanske snarare, mycket stor snackslåda. Hälften hade väl räckt för oss.
En första öl efter fem veckors öltorka. Rätt gott, men jag avstår nog även fortsättningsvis.
Hummersoppa var en lagom mastig varmrätt.
Sen blev det Jerry på Scala. Imponerande att gubben orkar, vi är oroliga efter varje avslutad låt att han ska falla ner död.
Muskelknutte på scen.
Publiken tillhörde de seniora laget. Det är inte ofta man känner sig ung nuförtiden. Vi ska nog gå på fler musikevenemang för att känna detta.
1 kommentar:
Men, det är nästan så man blir lite avis. Jerry W! Dom gjordes tåliga på 40-talet, eller hur?
Skicka en kommentar