lördag 7 juli 2012

Utflykt till det glada sjuttiotalet.

Nu fortsätter jubileet i Dalarna. Vi är inkvarterade på höjderna ovanför Rättvik i den fantastiskt vackra Jöns-Andersgården. Utsikten mot Siljan är bedårande och vädret kunde knappast vara bättre.
Ibland faller det manna på de i jubilarens närhet. 
Både mat och dryck vara delikata, en touche av Dalarna i den italienska menyn.
Tid att njuta av mat och dryck innan avfärden mot Dalhalla.
Vårt sovgemak, fantastiskt vackert litet rum med elegant badrum, men takhöjden kanske var tilltagen något i underkant för oss resliga vikingar, men vad gör det när allt annat är så bra!
Här är vi klara för bussresan mot Dalhalla, tänk att vi på ålderns höst får bege oss på konsert med en gammal proggare, det är nästan så att vänstervindarna känns i nackhåren!
Här har vi det pampiga kalkbrottet, fantastisk väder, inte kommer vi att behöva alla våra varma tröjor.
En förväntansfull jubilar redo för konserten.
Egentligen borde vi väl dricka Vino Tinto, men ett par folkliga öl i stark kostym passar också bra. 
Sen började herr Wiehe med följe. En jättehärlig musikupplevelse, och stämningen förhöjdes ytterligare, tyckte åtminstone vi, av att ett antal agitoriska teser redovisades, men vissa i publiken hade måhända bytt färg sedan sjuttiotalet, eller kanske var de så minnessvaga att artistens åsikter hade glömts bort, efter pausen var därför några bänkar tomma. Men vi njöt av både musik och de tänkvärda åsikterna!
Fantastisk scen.
Även en tvättäkta revolutionär kan ibland dras med i kapitalismens yra. Här är allt till salu, och visst går det mesta rakt ner i fickan på den glade spelemannen.    

Inga kommentarer: