Sistamarsmåne!

 

Nu drar vi mot norr.

Nu är det årets premiärresa mot Hälsingland. En strålande vacker vårdag alldeles i slutet av mars packar vi bilen full och drar mot norr.

Paus i Norrtälje för omläggning till sommardäck, samtidigt passar vi på att inta en delikat lunch på Vickningen i solskenet.

Vid sex var vi framme på Överbovallen, här ligger det fortfarande en del snö kvar, så något trädgårdsarbete blir nog inte aktuellt. Temperaturen pendlar runt nollan, inga problem efter vintern, men på den sliriga vägen hit upp såg vi vilka enorma härjningar stormen Johannes hade åstadkommit. Massor av omkullblåsta knäckta träd och läskiga vindfällen. Enda problemet vi drabbades av var att vår ytterdörr hade slagit sig efter vinterns snö och blöta. När vi väl fått upp den, var den omöjlig att stänga. Men med hjälp av en kofot och massa våld lyckades vi till slut stänga till för natten. Sen sprakade brasan så fint och värmen började sprida sig i huset.

Ny dag och lite hackig sömn. Det blev till att vara eldvakt, brasan behövde matas för att inte falna. Men nu  är det behagligt varmt i hela huset, och frukosten smakar som vanligt utsökt.

Som förtugg innan middagen hade vi plockat med med en del rester från kylskåpet hemma, det tycks räcka perfekt.

Mörkret börjar lägga sig och temperaturen kryper neråt mot nollan.

Taket på ladan är snöfritt.

Kvällsbesök av grannarna för ett glas vin, lite öl och samspråk. Trevligt.

Kvällens promenad till dasset.

Vackert månsken.

Ny dag - nya utmaningar! Nu ska uppröjningen i ladan påbörjas. Den ”platsbyggda” sängen i hörnan är nu tömd på diverse prylar och ska härmed rivas!

Men först behövs lite omflyttning.

Sådär, nu börjar det bli en rejäl hög. Vid varje rensning hittar vi massa okända prylar, ibland riktigt användbara. Under madrassen hittade vi riktigt bra dynor till utemöblerna.

Så var denna hörna rensad och sängen nedplockad. Snart kommer vi till lite uppbyggnadsjobb.

Ännu en ny dag, snön smälter nu riktigt bra, och inatt har det inte varit minusgrader, så snart är det barmark. Det går snabbt framåt även med utomhussysslorna. Nu är vinbärs- och hallonbuskar beskurna inför våren.

Vårsysslor - avbockat!

Första vita krokusen i gräset.

Komposten vänd!

Ampeljordgubben framgrävd ur vinteridet.

 

Uteplatser spolas av med högtryck.

Rabatterna rensade och redo för vårens blomster.

Frukosthörnan redo för årets första utefrukost.

Lilla verandan klar för en eftermiddagsdrink i solskenet.

Vattentunnorna på rätt köl.

Mossa och ogräs bortspolat.

För första gången på runt 20 år, bilen tvättas av oss.

Och till slut en utslagen krokus. Nu blir det lunch och eftermiddagsvila.

Sillunch - premiär utomhus 2026!

Idag den 21:a mars var det premiär för sillunch utomhus. Delikata smaker och värmande solsken!

 

Morgonrunda - den första på länge!

Nu är vi åter på rymmen från trädgårds- och hushållsarbete. Denna strålande morgon passar vi på att inhämta lite D-vitaminer och vackra naturupplevelser.

Plusgrader - jomenvisst, då är de korta benkläderna självklara!

I Perssons solglänta blommar krokusen för fullt, men blåsippor saknar vi.

Årets tomatfrön

Idag den 20.3.2026 kl 17.25 åkte tomatfröna i jorden. 

Lätt vattnat enligt instruktionen.

På med ett lock, så kanske värme och fukt stannar kvar. Nu är det bara att vänta och hålla tummarna för att de små rackarna tar sig fint. Och till slut, nu borde det väl efter tredje försöket vara lågväxande busktomater som vi återigen beställt.

 

Nu har det gått en tid. Så här fint har fröna grott till idag den 28:e mars.

Bröllopsmiddag med Matilda

Framåt kvällen åkte vi in till Matilda för att äta en gemensam middag.

 

Det här är ett bland många sätt att fira en bröllopsdag. Härligt att göra det med ett av våra fina barnbarn. Var är förresten föräldrar och syster, jo de är i Alperna och drar runt på olika platser på skidor.

Den italienska salamin är alltid en given favorit.

Sen blev det ny morgon, vi inleder det 39:e året som gifta. En vackrare vy att starta ett nytt år finns knappast.

Stilla morgon i mars.

..och framåt fredagseftermiddagen blev det afternoon champagne.

Nu går vi mot 39!

Idag är det återigen bröllopsdag, närmare bestämt den 38:e. Oj vad tiden går, nu börjar vi det 39:e året som gifta!

 

Gratulationer kom ända från de franska alperna, där Måns och Claudia åkt skidor under den senaste veckan. Tackar, tackar!

Vår pianist vid bröllopet, Sange, stämde in i hyllningarna. Måns och grabbgänget fortsätter skidsemestern i Sanges lägenhet i Verbier.

Åter till vardagen

Nu lämnar vi forntiden och återgår till nuet. Våren är i antågande, solen på väg ner över Furusund, ett tydligt vårtecken.

 

Det här ska bli en kryddhylla, gammal färg bortslipad, nu ska det dit en tunn stödlist i framkant, sen blir det till att måla grått.

Nu börjar de första krokusarna sticka upp i gräset.

Snöhögen efter vinterns idoga plogande har till stor del smält, de sista resterna och allt lös grus kämpar Kristina med. Det tar hårt på krafterna, men ger kanske också lite nya muskler.

Utflykt till Blidö för att fullgöra sin medborgerliga plikt, sortering och tömning av sopor. Men INTE FAN har kärlen tömts, som vanligt överfullt, inte konstigt om folk låter bli att sortera sopor, när det tydligen inte är viktigt att kunna bli av med skräpet.

En hungrig gynnare, är det en koltrast eller en stare? Stare!

Vädret växlar snabbt dessa vårdagar, ibland strålande sol, eller som här dimma och lätt regn.

Men växterna är tappra, snödropparna blommar redan och kejsarkronan kämpar sig upp i dagsljuset.

Det här år påskliljor i vardande.

En vacker äppelblomma, kvisten har fått lite hjälp av inomhusplaceringen.

Även i vinskåpet är det vår, samlingen växer så det knakar.

Trädgårdsmästaren i hårt arbete. Vinterns rester ska bort.

Lite inomhustjänst, det här är ett nytt försök att utvidga frukostens brödsortiment. Ett bak med havregryn, rågflingor och lite annat. Ska bli intressant att se om den kommer att inkluderas i kommande frukostbrödmeny.

Det här är väl en julros, en tapper rackare som trotsar både snö och kyla.

Till slut har turen kommit till elverket. Det behöver provköras regelbundet för att inte rosta ihop. Nu är det säkert 18 månader sedan det senast provades, och det är ett alldeles för långt intervall. En förklaring är att startmotorn inte fungerar, så underverket måste startas med startsnöre, både tungt och trångt. Undrar om det lyckas, än så länge inget liv.

Trädgårdsskötseln fortsätter, det blir riktigt fint, så nu är det bara för växterna att dra igång.

Nu fungerar det! Skönt!

Dags för musjakt. Idag fastnade en liten gynnare, andra för året.

Och vad skådar vi här om inte en nybliven tvåbarnsfar! Gustafs och Agnes andra barn föddes den 14:e mars, en liten flicka 52 cm lång med startvikten 3400 gram. Välkommen till världen!