Månadsskifte

Har vi måhända den ljumma hösten att tacka för att vi ännu har vacker blomning i lådorna under fönstren.

 

Att halka på en snorhal trätrall utanför bodarna mot vattnet med händerna fyllda av tunga lådor och diverse verktyg kan om oturen är framme resultera i både brutna ben och såriga kroppsdelar. Eller om turen just denna gång står den fumlige bi, och skadorna begränsar sig till en lätt blånad tumnagel, efter en något våldsam kontakt med en fallande kofot.

Men den bagatellartade skadan hindrar oss inte att åter anträda resan mot de sydnorrländska skogarna.

Vid Axmar brygga ligger havet spegelblankt och allt annat är lugnt och avstannat.

Bojplatserna ligger tomma.

En ensam fiskare provar lyckan i den stilla viken.

Ny månad, samma frukostupplägg, smakare fortfarande lika gott!

Årets sista?

Trädgårdens gamling, en ros i hörnet utanför Linneas stuga, som fanns redan när vi köpte husen för 36 år sedan. 

Ännu en gamling, en Jacques Cartier. Undrar om den hinner slå ut innan frosten kommer?

En jordgubbsblomma, känns som om den är lite sen i sin blomning.

Några små jordgubbar kommer fortfarande på ampelgubben som hänger vid förstukvisten.

Så här ska en oktoberros se ut, Ingrid Bergman i praktfull blomning.

Gröna små tomater i mångfald. Undrar om de kommer att mogna i värmen? De gör sig i alla fall fint i fruktskålen tillsammans med clementinen.

 

En varierad vecka

En annorlunda vecka för oss. Linusgängets Freja var hos oss när de vuxna åkt på utflyktsresa till Frankrike. Lite pirrigt men kul. Vi får väl se om vi blir accepterade som ställföreträdande husse och matte.

Freja gjorde sig snabbt hemmastadd och efter det första dygnets lätta förvirring där hon verkade undra var de vanliga hade tagit vägen adopterade hon oss utan reservation.

Inger som är hundvan kom på ett glas vin och bekantade sig med Freja.

Vädret sätter inte stopp för morgonpromenaden. Freja vill ut, och då är det bara att hänga på.

Kristina var mäkta populär.

Trots vissa små trevande försök att få hoppa i vattnet lyckades vi hålla henne från den rätt kylslagna badbasängen.

Ibland blev det tidiga mornar, något som inte tillhör våra prioriterade vanor. Men vad gör man när behoven påkallar utgång.

Efter en kul men intensiv vecka var det fredagkväll och Freja fick åka hem. Sigge, nyklippt och elegant, tog emot. Freja gladdes åt det kära återseendet.

Sen tog vi oss an lite praktiska sysslor. Utrensning av gamla cykelprylar som vi lade ut på den lokala försäljningssajten. Cykelhållaren till bil gick iväg snabbt, men övriga prylar var visst inte så attraktiva.

På söndagen blev det extra sovmorgon, vintertiden tog vid. 

Sen tände vi flitens lampa. Ett draperi upp till dasset i Hälsingland ska färdigställas. Med samlade krafter ska vi nog fixa det också. Att köra symaskin utan dokumenterad behörighet kräver koncentration. Men med lite träning gick det rätt skapligt.

Förarbetet är viktigt. Kristina pressade ner tyget, så att det blev enklare att veta var sömmarna ska vara.

Nålar hjälper också till att få allt rätt. Och framåt eftermiddagen var allt klart och redo för transport norrut.

Nästa uppgift var inventering av alkoholförråden inför den annalkande julen. Det ser ut som fyllnadsgraden (haha) är tillfredsställande.

Till slut plockade vi ut lösa delar ur vår nuvarande bil. Nyförvärvet har anlänt och är redo för upphämtning. Så nu säger vi farväl till Kinesen och välkomnar Svarten!

Nu packar vi ihop!

Natten var sval, tre minusgrader, men inomhus var det varmt och gott. Kaminen värmer fint. På lördagsmorgonen vaknade vi till en solig men frostvit ny dag. Vattnet hade fått rn tunn isskorpa och blommorna vackra iskristaller på bladen.

Solen står lågt, och strax före nio hade den knappt nått trädtopparna.

Idag ska vi dra söderut igen, så det blir till att packa ihop inför första snön.

Vattentunnorna tömda.

Bordet får stå kvar ute över vintern, men lite skydd mot snö och kyla kan vi ordna.

Dasset blev nästan färdigt.

Äppelträden har antagit vackra höstfärger.

Solen värmer skönt och kylan avtar. Nu drar vi mot söder!

Hemma! 

Oktobervecka på Överbovallen

Nu är vi åter i Hälsingland. Allt inpackat och brasan igång, den värmer fint. Rätt svalt när vi kom, men efter någon timme var inomhustemperaturen behaglig. Kopparkärlet på kaminen påfyllt, så snart har vi bra med varmvatten.

Dags för lite slutjobb efter lagningen av bottenstocken. Här fyller vi på grus och jord.

Så här blev det. Nedersta bottenstocken, som var rutten, är bortplockad och ladan har fått kraftiga förstärkningar mot marken, ytligt har vi satt upp en svart täckplåt som skyddar mot markvätan. Betydligt enklare än att hissa upp ladan och trycka in en ny tillyxad stock.

Uppfräschningen av dasset fortsätter. En ny 4 cm tjock skiva av bambu ska limmas fast, sen ska vi försöka pricka rätt när vi skär upp hålet för toasitsen.

Men först lite borrning för vattenkran. Det blir riktigt lyxigt på dasset, rinnande vatten! 

Hålet börjar ta form.

Skitsune i aktion. Tur att man ännu är så alert så att det går att krypa in under dasslocket. 

Så här ser världen ut för oss skithusbyggare.

Nu börjar det kännas som att det kan bli klart.

Nästa uppgift, veden ska in i ladan.

Kristina kämpar på. Bra för muskelaturen, men visst är det kämpigt.

Här staplas det för glatta livet. Undrar om all ved ryms?

Tisdag och en tur till soptippen. I lasten denna gång, gammalt ruttet virke, ett par porslinshandfat, en gasolkamin, massa bråte och annat smått och gott.

Vedstaplarna börjar bli höga, och utrymmet mer än halvfyllt.

Nästa uppgift, tändved. Det kan man inte ha för mycket av.

Ett typiskt dasshandfat.

Sista detaljen, vattentank och anslutning, sen har vi nog rinnande vatten på dasset.

Nu går vi in på slutspurten, målning. Det gäller att passa in strykningarna mellan toalettbesöken. För visserligen kan man bli grön av avund när man kommer in i detta hemlighus, men grönfärgad häck ligger inte så högt upp på önskelistan.

Nog säkrast att plocka upp de sista potatisarna innan frosten slår till. En nästan full hink i den sista plockningen ska vi väl få upp.

Komposten har jobbat bra detta år. Med lite sållning så har vi bra jordförbättring.

Oj så mycket ved, undrar om alla dessa klampar ryms i facken i ladan.

Dubbelt arbete är också arbete. Den eleganta kromade pumpen fungerade naturligtvis inte alls, så det var till att skaffa en ny. Säkrast att prova före montering denna gång, och den fungerar! Perfekt, då är det bara att ansluta slangarna igen. 

Sen blev det kväll igen. Så här utan el och moderna belysningspunkter är tillvaron mörk, riktigt mörk! 

Ny dag, nya beting. Idag åker ett antal tulpanlökar och iris i jorden. Sen håller vi tummarna för att de kommer upp fint framåt våren.

Fruktträden får lite ny jord från komposten.

Dasset redo för provning.

Ny pump monterad, den fungerar även monterad, men det Kinatillverkade avloppet läcker, så det blir nog till att lägga i några packningar.

Nu är all ved inburen. Kristina har ensam utfört detta betungande storverk, 2100 liter ved staplad i tre rader. Nu har vi så vi klarar oss!

Ladan har blivit städad och upprensad. Skönt att ha detta gjort innan vintern.

Den stora vedhögen vid laduväggen är borta.

Det verkar bli en kall natt, minus 3,4 grader vid nio på kvällen, burr!