Äntligen

Idag återupptog vi, vårt i vilande varande, morgonvandrande. Det har varit en massa mer eller mindre konkreta hinder för att genomföra de regelbundna promenaderna. Men nu ska vi göra ett seriöst försök. Det känns lovande. 

Första stoppet för fotografering vid bryggan ut mot fjärden. Vi gick med lätta och fjädrande steg med frisk luft i lungorna. Nu finns chansen att den goda morgonvanan återupptas känns det som.

 

Det ser inte så bra ut med stegen under det sista halvåret, men så illa är det faktiskt inte. Steg utan telefon i fickan registreras ju inte. För det är väl inte så att det som inte mäts har inte gjorts?

Sista födelsedagskalaset i oktober!

Dags att fira månadens sista jubilar, Birgitta som fyller 76! Samling hos Sandströmmingarna, åldersspannet var stort, från William 1,5 till Stig runt de 80.

Gustaf visar upp sina talanger med dammsugaren efter en liten glaskrossarincident i köket. Men som det heter, ”inget kalas utan kras”, så nu drar vi igång!

Efter att förtruppen anlänt var det dags för den samlade barngruppen. Sen var det fullt hus.

Gratulationer i mängd, åldermannen ser också nöjd ut.

Nu är vi samlade för tårtkalas.

De tre småttingarna kanske inte längre kan kallas små.

Oj vad tiden går, det ser ju nästan ut som tre unga damer i soffan.

Tre generationer herrar.

Den stolta farmodern, tillika jubilar, njuter av kontakten med den lille knatten.

Välkomstskål! Värdparet är som synes färgkoordinerat.

Två ungdomar i samspråk. Här har vi framtiden.

Och två förtjusande systrar. Men ser inte jubilaren lite utarbetad? Det tar på att fylla år och dessutom baka tre sorters delikata tårtor.

Damer i diverse åldrar.

Även den ännu inte helt överåriga behöver ibland lite massage för smärtlindring.

Herrn i huset är numera helt betagen av den digitala teknikens möjlighet att erbjuda ett fulländat musikval. Allt till gästernas stora glädje och ibland förskräckelse. 

Ingen födelsedag utan fyrverkerier.

Nu hugger vi in på de delikata hembakade tårtorna. Alla ska smakas av och betygsättas. Undrar vilken som faller de flesta i smaken?

Tårtkalaset är igång, och de olika smakerna diskuteras flitigt runt borden.

Funderar herrn månne på vilken tårta som är godast, eller är det bara ett ögonblick av stilla kontemplation.

Nöjda och belåtna efter intag av smakfulla sötsaker inträder en lättare paltkoma. 

Meisan och William verkar trivas ihop.

Efter en mycket trevlig samvaro går kalaset mot sitt slut och gästerna gör sig klara för uppbrott. För värdparet återstår många timmars upprensning innan den välförtjänta vilan kan påbörjas.

 

Arbetsdag

I det rådande ruskvädret, plus två och regn, blir det bra med lite nyttigt arbete inomhus. Här ska det kokas lingonsylt. Tre kilo fina bär från Hälsingland ska tillredas.

I grytan, det ser ut som ett rejält storkok.

Färdigt att hällas på burkar.

Det här räcker ett bra tag.

Nästa uppdrag, kakbak.

Två chokladkakor åker in i ugnen.

En nyttig och ”fiberrik” smörkräm, redo att appliceras när kakorna svalnat.

 Färdigt, de ser ju riktigt snygga ut.

Under eftermiddagen var det dags för säsongens första brasa i kakelugnen.

Lite utomhusjobb blev det också i ruggvädret.

Det blommar - fortfarande!

 

Maria - ännu en fyrtiosjuåring!

Då är det dags igen. Nu ska vi fira Maria som fyllt 47. Kalas för jubilaren en måndag i oktober på Sångarvägen. Alla var där!

Jubilaren och den ännu ej fyrtiosjuåriga.

Här dukas det upp godsaker.

Redo för hurrarop.

Grattis!

Presentbordet med hemgjorda läckerheter. 

Och direktimporterade från producenterna i Andalusien.

En liten skål från Frigiliana.

Samkväm.

Den äldste och den yngste (47) sonen.

Matbordet dukat.

Även Sigge som nyligen fyllt 14 får del av hyllningarna.

Här kommer Amanda hem efter en låååång skoldag. Nu är vi alla samlade.

Måns koncentrerad för att lägga sluttouchen till kvällens måltid.

Sen blev det mätning. Först ut är kampen mellan Matilda och Kristina som ännu en tid behåller höjdrekordet.

Sigge har kämpat och tränat hårt den sista tiden. Mellan honom och Amanda får vi nog svårt att utse en vinnare, så det blir denna gång oavgjort.

Oj, oj! Meisan leder, här ser det faktiskt ut som Amanda intar andraplatsen. Matilda tilldelar vi en hedrande fjärdeplats.

Sen blev det middag med gruppfoto. Lite suddiga är de flesta av oss. Vi får nog skylla det på dåliga ljusförhållanden.

Den goda fisk- och skaldjurssoppan års med god aptit.

Alla verkar mätta, framför allt Linus.

Tre generationer i samspråk.

Den stolta modern och den yngsta dottern.

Pratas det månne om det kommande besöket från Baskien måhända. Är det så illa att Matilda tillfälligt får
överge sitt sovrum till förmån för den långväga gästen.

Till slut blev det klassisk ”afterskidans”.