Vi går mot ljusare tider!

Nu är julskinketiden slut. Den 22.1 avnjöt vi de sista delikata skinkmackorna. De smakade utsökt intill sista tuggan.

Men årets första semla fick vi njuta av som en ringa kompensation. 

Efter allt ätande är det dags för regelbundna morgonrundor. Här tar vi en kylslagen promenad runt Eknäs på norra Blidö.

Vi får nog acceptera att julen är slut. Så därför är det kanske dags att avluminera flaggstången.

Kvällarna börjar bli något längre så här års. De sista solstrålarna börjar slicka Furusund. Nu går vi mot ljusare tider!

Men en vacker månskärva är trots de ljusare tiderna lämplig att dokumentera.

Ny dag - för ovanlighetens skull sol, härligt. Morgonrunda på Köpmanholm, vindstilla och tyst.

Det ligger några tunna isflak i Österviken, men i år blir det nog inget riktigt istäcke.

Framåt kvällen åkte godsakerna fram. Asketismen har nu fått ett ansikte - ett litet glas vatten och några ynkliga chokladbitar! Men det är danande, sägs det.

Kontraster

Det där med väder är intressant. Igår såg det ut så här…

…och idag hade något hänt.

Men en ny bekantskap vid talgbollarna kunde vi glädjas åt. En större hackspett fick sig ett skrovmål.

De vanliga frukostgästerna var också på plats.

Så även andhonan som brukar komma tillsammans med sin lilla gubbe, men idag var hon ensam.

 

Strålande morgon

Här är det varanndagsväder. Idag är det fyra minus, vindstilla och himlen nästan klarblå.

Solen börjar lysa upp Furusund.

Vacker rimfrost på bodar och syrénbuskar.

Snöfritt!

Fortfarande lite morgonmörkt.

Solen börjar så sakta komma upp.

Perfekt väder för vår morgonrunda.

Gräsköfjärden är isfri och spegelblank.

Ut mot Norröra och Kudoxa syns små lätta moln.

Utsikten kan inte vara så mycket bättre.

 

Tiden går - även i år!

Julen 2022 börjar närma sig slutet, här avnjuts den sista pepparkakan.

Vår batteriförsedda julgransbelysning är tydligen anpassad till den officiella granperioden. Den 13.1 dvs på tjugondagknut slocknade lämpligt det sista ljuset. Då är det väl dags att kasta ut den fortfarande vackra granen ur huset.

Vi hoppar mellan ämnena. Här en nostalgitripp till Cornwall. Vi ska försöka göra clotted cream som vi tyckte smakade ljuvligt till nybakade scones under en av våra brittiska resor. Men fan vet vad detta blir.

Nu har granen lämnat sin lugna inomhusplats. Det blir nog mellanlandning en tid på lilla verandan innan den dras tillbaka till skogen.

Här var det nybakade scones och den beryktade clotted creamen. Sconesen var helt ok, men den clottade creamen kunde vi vara utan.

Därför återgår vi till det utdragna 75-årsfirandet. Nu kör vi da capo med Linusgänget som tyvärr vid de tidigare tillfällena var indisponibla av elaka virus.

Fint att ha även Linusgänget på plats.

Lite duttar och champagne ska väl slinka ner. För det yngre serverades naturligtvis ett alkoholfritt alternativ.

För tårtdekoratiinen svarar Meisan och Sigge.

Tillställningen avslutas med kaffekalas. Tårtan är den traditionella, så klart!

Ännu en födelsedagspresent! Tackar, tackar!

Äntligen skiner solen och vi drar ut på morgonpromenad, härligt med ny luft i lungorna!

Vårposering!

Slang- och påsfritt!

Tredje gången gillt! Igår, den 11.1, blev jag av med mitt sällskap, katetern och påsen. Separationen efter tre veckors intensivt samliv var inte speciellt känslosam. Nu är det bara att börja ta eget ansvar för blåstömningen igen.

 

Påsgubben

Börjar bli van med min blåstömningspåse nu. På onsdag ska jag göra ett nytt försök att skiljas från underverket. Förra veckan tömdes tydligen inte blåsan ordentligt och vi skulle ju till den stora staden på äventyr, så vi bestämde att den fick vara kvar. 

Svar från provtagningen, resultatet är som synes lysande för en gubbe i min ålder. Nu ska väl förhoppningsvis de små pillren hjälpa till att minska det tillväxta organet som stör flödet av urin.

Idag har in i dimman fått en verklig innebörd, fartygen brölar, Furusund har försvunnit och luftfuktigheten närmar sig 100 procent. Då är det riktigt skönt att hålla sig inomhus och dessutom slippa resa sig för normal blåstömning. Vad kan man mer begära?

 

75-åring på födelsedagsutflykt - med bilder i fullständig oordning!

Som sagt, här kommer bilder i en salig röra, tekniken spelar mig ett spratt just nu, fan vet vad som har hänt, men lite rörig bildtext ska det nog värka fram i sinom tid. Håll till godo!

Trettondag och på väg mot den stora staden för en helg fylld av upplevelser. Härligt att fylla år och få en sådan present!

Nu närmar vi oss målet, Skeppsholmen, och incheckning på det fina lilla hotellet på ön.

Folkvandring till öns museer.

Framme! Här är det vinter. Lätt kyligt, snålblåst och fin fluffig vit snö. Det är mer än Köpmanholm kunde visa upp när vi gav oss iväg från hemmet i ottan, med 9.30-färjan.

Det verkar bli en kulturhelg. Men först det obligatoriska elvafikat, denna dag på Bloms café som ligger i anslutning till Arkdes. Lustigt att det är så mycket folk i rörelse så här tidigt, varför håller sig inte stockholmarna hemma? 

Arkdes, kul utställning med byggnadsstilar från olika tidsepoker. Hit kan vi nog återvända för en lite mer noggrann titt. 

Sen blev det ett hopp i flödet, direkt in i moderna museet där vi hade tänkt se utställningen med Hilma af Klints verk. Men det var tydligen något som lockade fler och att stå två timmar!!! I kö för att få komma in i utställningshallen kändes inte helt motiverat, så det blev rundvandring i lokalerna på fri fot. Definitionen av konst är nuförtiden väldigt vid, som synes.

Säkrast att verka lite kulturell, annars blir man väl utkastad.

Vad är detta, ser malplacerat ut i denna miljö, men vi tyckte om konstverket.

Den här gubben gömde sig i hyllorna.

Förvillande lik jubilaren för ca 40 år sedan.

Den här känns bekant.

Här får vi en kort inblick i Hilmas verk.

Men att stå i denna kö för att se resten kändes inte angeläget.

Så vi gick ut i det härliga vintervädret.

Längs Skeppsholmens kajer kan man strosa länge. En kylig dag i början av januari verkar mest locka de riktiga entusiasterna. Men kul att titta på alla märkliga flytetyg som ankrat upp längs ön.

Vi nöjer oss med lite titt på utomhuskonsten.

Det här skulle väl kunna vara Siri Derkert, eller har vi fel?

Nu går vi in igen, vacker färgpalett.

Den här lilla rackaren ser rätt festlig ut. Undrar om den skulle platsa i museets utställningar?

Två vikingar!

Ser ut som Mona-Lisa, men lätt modifierad.

Det här är väl vår kompis från Figueres, Salvador Dali.

Årets utställning av pepparkakshus på Arkdes var spännande. Vilken kreativitet och vilket arbete som lagts ner på skapelserna.

Vi fortsatte vår vandring runt ön i den bistra kylan. Skeppsholmsgården har gått i vintervila.

Härlig vy!

Vi hade tänkt äta lunch på museet, men det var inte heller ensamma om, så vi valde bort detta alternativ och drog oss mot vårt fina hotell och restaurangen Långa Raden, där vi i lugn och trivsam miljö åt vår lunch.

Massor av godsaker i riklig mängd som synes.

Här vankas lunch.

Vi åt soppa och en råbiff på hjort med massa härliga tillbehör, mycket gott!

Framåt den sena eftermiddagen var vårt upplevelseminne fyllt och vi tog oss tillbaka till vårt lugna sköna rum för lite vila och läsning. Härligt att kunna göra det man vill utan att ha massa måsten som kallar på vårt engagemang.

Det mörknar tidigt fortfarande, men ljusare tider nalkas!

Nu blev det oordning igen. Men så här glada blev vi när vi satt oss till lunch i härlig miljö. Visserligen är det trevligt med folk runtomkring ibland, men att slippa intensiva barnskrik förgyller faktiskt lunchupplevelsen rejält.

Härlig miljö i vacker vinterskrud.

Det här är faktiskt ett handfat! Något av det mest korkade vi sett, men när formgivning inte i något avseende anpassas till funktion kan vad som helst hända.

 

Nu blev det ett kraftfullt hopp, Berwaldhallen nästa, men till denna kan vi återkomma.

Nu verkar bilderna gå i baktakt, afternoon tea på Villa Godthem, en härlig lördagslunch i mysig miljö innan eftermiddagens musikupplevelse. Härifrån behöver vi inte gå hungriga!

Det blev rörigt, men efter lördagens morgonpromenad på Djurgården har klockan blivit ett och vi är redo att kliva in i värmen.

Det går bakåt i rasande fart. Ett besök i Liljevalchs nybygge hann vi också med. Om detta kan man säga mycket, men kan man designa konvexa handfat så kan man väl bygga ut en gammal sekelskiftesbyggnad med ett parkeringsgarage i betong också. Men ett välförtjänt avbrott i vår morgonpromenad var välkommet.

Här flödar kulturen.

Vi backar tiden. Lördagens elvafika intogs på Skrotens café. Vi hade nästan smaken av morgonens rikliga frukost kvar, så vissa tog bara en liten cappuccino.

Mycket att välja på, det ser ju lite frestande ut att göra avkall på idén att endast dricka en slät kopp kaffe. Det blir nog en mazarin.

Skroten i vinterskrud.

Nu lämnar vi Skeppsholmen för denna gång.

Här har vi det designade konvexa handfatet. Visst ser det ändamålsenligt ut. Att ingen har tänkt på denna lösning tidigare!

Det blev middag även på trettondagen. En god oxkind blev valet denna kväll.

Men först ett glas sval champagne!

Nu är vi redo för middag.

Eftermiddagsvila är inte fel när man är på vift.

Det är vackert när skymningen faller.

Entrén till vår boning.

Nu ligger mörkret över Stockholms inlopp.

Nu blir det hopp igen. Vi blev insläppta i Berwaldhallen.

Kul att vara här, det har vi pratat om under många år, men nu har det hänt. Tack för fin present!

Vi bänkar oss högt upp.

En av solisterna.

Eftermiddagens konferencier, en av kulturtanterna från SVT, både proffsig och rolig.

Framåt lördagskvällen blev det promenad mot Djurgården igen efter en härlig upplevelsehelg. Nu tar vi en lugn färd ut mot Köpmanholm.

Men visst kan man smyga in lite bilder från konserten utan att det verkar helt galet.

Slagverkarna var fantastiska, de byggde upp hela konserten, vilken precision!

Kören framförde bland annat delar av Carmina Burana, lätt rysningsframkallande.

Vi som ser tillvaron från ovan.

Smörsångsduett.

Mörkret lägger sig över Stockholm.

Siluetten av Nordiska museet.

Vilka ljusinstallationer, sådana har vi inte på Kasholmen - ännu!

Nu är konserten slut, och här ser ni en upplevelsefylld sjuttiofemåring - oj vad tiden går när man har kul!